FÖRTRYCKSFRITT
"Välstånd här, fattigdom där"
Under 1900-talet har svenskt företagande fått stort anseende globalt, och bidragit mycket till den svenska statskassan. Sverige har även varit stora tjänare på sättet som produktion är ordnat i världen där företag har billig produktion i fattiga länder där lönerna är låga, för att sen kunna sälja sina produkter i rikare länder där lönerna är höga vilket betyder att man kan ta mer betalt på de platserna. Exempel på svenska företag med sådan affärsmodell är H&M och IKEA. De har produktion i länder som Bangladesh och Etiopien men säljer främst varor i västvärlden, likt många andra företag.
Den modellen maximerar vinst eftersom kostnaderna blir låga och intäkterna höga, men bygger på att det finns ojämlikhet i världen. Svensk vapenindustri har också dragit in mycket intäkter till statskassan och bygger också på att det finns ojämlikhet i världen, eftersom vapnen används i krig. Flera delar av svenskt företagande, och därmed svenskt välstånd, har alltså kunnat byggas upp för att det finns fattigdom och krig i andra delar av världen.
Samtidigt utvecklades en internationell välgörenhetstrategi där SIDA implementerades och hade som mål att ge 1% av svensk GDP i internationell bistånd. Välgörenhet ansågs därför fungera därborta men inte här hemma. Historiskt har “bistånd” (dvs. filantropi utanför landet) varit ett redskap för globala makter att snabba på utvecklingen av deras kolonier för att säkerställa deras egna ekonomiska och militära mål, som då var nära föränkrat med en vit akademisk förståelse av världen.